Så kan Mångtydigt leende användas i en mening
- Barnet hade gråtit först, men mellan tårarna hade guldet glänst emot det, och ofta hade det leende givit sig till freds.
- - Tant Gunilla är hygglig, sade Kerstin leende, jag tror vi skola komma överens.
- De små spetsiga vita tänderna kommo till synes i ett leende.
- Nej, ingen chans, säger han med ett leende.
- Åter avbröt honom de Lorche, men denna gång vänligt leende och skälmaktigt hotande honom med pekfingret.
- Häradshövdingen smålog, ett leende som cigarretten i mungipan drog en smula på sned.
- Han betraktade med ett leende den vita nattröjryggen och en gul fläta, som lik en lejonsvans hängde ned däröver.
- Och ändå såg han visst inte sorgsen ut, utan hade ett milt leende över ansiktet, ett leende, som lyste upp hela kyrkan.
- Han hade leende lyft på hatten till halsning.
- ( lyssnar leende ).
- Av det sätt, varpå hon smög sig intill honom, och av hennes leende hade jag förstått, i vilket förhållande de stodo ull varandra.
- inföll han leende.
- Jag skäms, man ska inte glömma nummerlappen och det kommer att ta ett tag att smälta det här, säger Ribom med ett leende.
- Ronaldo pussade pokalen, log sitt bländande leende och så väldigt nöjd ut.
- Hon stod vid ladans knut och betraktade dem med ett underligt leende.
- Blicken blir dock ibland skrämd, som om hon plötsligt erinrade sig något, men hon skyler genast över det med sitt leende.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.